Vill man bli fin…

Får man lida pin…

 

En sak som stod på agendan idag var en tatuering. Jag hade sett fram emot det fram tills timmarna innan då jag insåg hur ont det skulle göra att tatuera sig bakom örat.

 

Satt som ett ångestknippe större delen av bilresan. När vi kom in i studion blev vi väl omhändertagna och fick varsin flaska vatten. Jag fick träffa Clarence och diskutera tatueringen lite. Efter det målade han upp den och förberedde medan jag fick fylla i en hel bok med information om mitt hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och att man var införstått med att studion och artisten inte tar något ansvar för eventuella dödsfall och andra otrevligheter. Så noga är det inte i Sverige där bara går man in och tatuerar sig och behöver inte fylla i en massa formulär men det borde man kanske.

 

När det väl blev dags var jag närmast panikslagen men när han började tatuera släppte det eftersom det inte gjorde ont det minsta. Det enda som var obehagligt var att det kittlades något förskräckligt.

 

 

Efter tatueringen så åkte i till Citadel eftersom Niklas ville shoppa. Han är värre än mig och ville in i alla butiker han såg. När vi var inne på DKNY så kan man säga att jag hade en räv bakom örat och slängde in ett par byxor till mig själv i shoppingmixen eftersom jag var uttråkad av att inte shoppa något till mig själv.

 

Just nu sitter vi uttråkade i rusningstrafiken i LA…

Bloggtävling

I vanlig ordning så har vi en liten bloggtävling med ett fantastiskt pris i form av en hemlig goodiebag!

 

Vinnaren utses Lördag 7/10 kl 12:00 svensk tid.

 

Hur många kilometer har vi gått enligt Niklas iPhone sedan 14 september till och med idag 2/10?

 

Kommentarerna kommer inte att visas förrän på lördag då tävlingen avslutas.

 

Lycka till!

Universal studios

Idag inledde vi morgonen något annorlunda. Vår tänkta sovmorgon spolierades av frenetiskt ringande i våra telefoner. Ingen av oss kände igen numret och undrade vad det var frågan om. Klockan hade knappt hunnit bli sju när jag såg att David ringde till mig via Facebook. Jag svarade sömndrucket, David hade fått för sig att vi kanske var i Vegas på en countryfestival och att vi möjligtvis hade blivit nedskjutna i masskjutningen. Jag försäkrade David om att vi var i säkerhet i LA. Han blev så lättad av det beskedet att vi senare ryktesvägar fick reda på att han brutit en av sina många dieter för vår skull och snacksat i sig choklad och druckit cola. Det var faktiskt lite gulligt men även rörande att han blev så orolig. Sannolikheten hade dock varit större att vi varit involverade i en skjutning om den hänt i en bingohall i Vegas än på en countryfestival.

 

Eftersom David inte tyckte att vi skulle få ha sovmorgon så fick jag börja min morgonrutin med cigg och kaffe två timmar tidigare. Efter det så somnade jag om i två timmar till och när Niklas väckte mig var det dags att åka till Universal Studios.

 

Vi var där förra året men kände att vi (jag) ville dit igen då de öppnat en walking dead attraktion vilken var den första vi besökte. Niklas var livrädd innan vi ens kommit in i attraktionen.

 

 

När vi väl kom in, innan själva zombieattraktionen började var det lite läskigt. Niklas var vid detta laget väldigt uppjagad och om han haft sin klocka på sig hade den varnat honom för hög puls. Man fick tyvärr inte ta kort inne i attraktionen men jag kunde ta lite kort innan kaoset i labyrinten började.

 

 

När vi kom in i labyrinten så var det mörkt och läskigt. Ibland hoppade en zombie ut framför oss och Niklas skrek som en liten flicka. Därinne var han inte den stora tuffa marinkårssoldaten direkt. Jag var helcool under hela turen och jag har kommit fram till att jag skulle klara mig ypperligt under en zombieapokalyps.

Efter Niklas skräckupplevelse så gick vi och kollade på waterworld, vi tyckte att det var en lysande idé att sätta oss i soak zone vilket såhär i efterhand var ganska korkat gjort med tanke på att vi fick spannar fyllda med vatten kastade över oss! Tur att det var varmt ute så att vi torkade fort.

 

 

 

Showen var lika häftig som förra året och det exploderade saker och var vatten överallt.

 

Eftersom vi var en aning blöta efter waterworld gick vi runt en stund för att torka upp innan vi åkte på em studiotour och höll på att bli mördade av Norman Bates och uppäten av Hajen.

 

 

Efter studioturen och en heldag på Universals kände vi oss ganska nöjda och åkte tillbaka till lägenheten. När vi kom tillbaka hade Rick snott vår parkeringsplats så Enrique skällde på honom och han fick flytta på sig. Rick var lika glad för det.

 

Lugn dag

De sista dagarna i Amerikat har vi bestämt oss för att ta det lugnt. Jag sov lite väl länge och medan jag sov var Niklas iväg och handlade lite och deltog i en protest för black lifes matter. Jag tror dock inte han deltog, han körde snarare igenom demonstrationen och var livrädd för alla poliser som höll koll på demonstrationen.

 

Jag vaknade en första gång runt nio, då rökte jag lite och åt frukost, sen gick jag och la mig och råkade sova till klockan ett. Planen då var att gå lägga mig vid poolen för att sola och läsa men någonstans på vägen kom jag på att jag inte alls är en ”hängavidpoolenmänniska” så jag frågade Niklas om vi inte skulle ta en tur till Hollywood. Han var inte sen på att tycka det var en lysande idé.

 

Innan Niklas var klar med allt så gick jag ner och rökte lite. En man som bor här kom ner och pratade lite. Han hette Rick. Han var inte lika trevlig som Brian igår. Brian gled in i sin flashiga Mercedes och jag berömde hans bil och fick som svar ”do you wanna go for a ride?”. Jag avböjde vänligt men bestämt då jag inte var helt säker på att han inte är en seriemördare. Jag har nämligen läst en artikel om att det finn 50-100 aktiva seriemördare i USA.

 

 

Vi tog bilen och påbörjade vår resa mot Hollywood. Niklas höll på att köra ihjäl oss på vägen då han missade ett rödljuse och fick tvärnita. Åkturen med Brian i nr 12 verkade vid detta laget mycket säkrare än att åka med Niklas.

 

Vi kom fram till Walk of fame och gick och kollade lite på stjärnorna innan vi kom på att vi sett alla stjärnor innan och beslöt oss för att besöka vaxmuseumet istället.

 

När vi kom in så stod vi och väntade en stund på några turister som tog kort men efter en stund insåg vi att det var en vaxdocka med en kamera så vi kollade oss lite försynt runt för att se så att ingen hade sett oss.

Den första kändisen vi träffade var Justin, ja jag och han är så tighta att vi kallar varandra vid förnamn.

 

 

Efter Jusin så raggade vi lite på Angelina men hon ville inte följa med oss hem men vi fick ta på hennes bröst så det var generöst.

 

 

Efter Angelina så hängde Niklas med Will Smith en stund innan han hittade en maffiasnubbe som han drack lite kaffe med och snortade kokain.

 

 

Till Niklas stora glädje hade Forrest Gump hittat till museumet.

 

 

Efter Forrest tog jag en fika med Hannibal Lector, han bjöd på kaffe med pirog. Jag vill inte tänka på vad han lagt i pirogen men god var den. Kaffet var lite svagt.

 

 

Efter kaffet tog jag en rond mot Rocky som jag blev så trött av att jag köpte in mig på en Hollywoodfru upplevelse som visade sig vara mindre angenäm än den Niklas fick igår. Jag sprang ifrån salongen med andan i halsen och tog en cykeltur med E.T.

 

 

När jag med livet knappt i behåll hittade Niklas igen så stod han och flirtade med en gulklädd brud från Kill Bill och larvade sig med MJ.

 

 

Som tur väl var så träffade jag två stiliga män på vägen ut som båda ville dansa med mig.

 

 

I början av turen så hängde jag även en stund med Snoop Dog, han bjöd mig på cigg och efter en liten stund blev jag väldigt fnittrig och yr i skallen.

 

 

Vi gick nöjda ut ur museumet och åkte tillbaka till lägenheten för att laga mat.

 

 

Shopping

Jag avslutade kvällen igår med en cigg och höll bokstavligen på att svimma när en råtta större än Vito kom springandes över mina fötter. Jag har aldrig sett en sån stor råtta i hela mitt liv. Allt är större i Amerikat tydligen.

 

Morgonen inledde jag i vanlig ordning med cigg och kaffe trots min skräckupplevelse igårkväll. Efter morgonrutiner så satte jag mig och sorterade mina kuponger för dagens shopping.

 

Efter frukosten så körde Niklas mig till Citadel outlets. Han själv hade bokat in sig på massage i Beverly Hills.

 

De första två timmarna på outleten infann sig inte shoppingdjävulen riktigt och jag strosade mest runt. Efter ett besök i Levisbutiken small det till och jag började spendera dollars som en galning. Jag kollade på klockan och undrade vart Niklas tagit vägen då han varit borta i nära fyra timmar.

 

Niklas kom och hämtade upp mig runt fem och såg lite lätt skamsen ut. Jag frågade honom om massagen varit bra och han svarade kort ja. Jag krävde en mer utförlig beskrivning då jag såg att det var något som tryckte honom.

 

Han började berätta med andan i halsen och tårar i ögonen. När han kom in till massagesalongen visade det sig att han fick sällskap av nio rika damer med silikon lite varstans. Han fick ta på sig ett par stringtrosor och sätta sig med damerna och dricka champagne och äta frukt medan de väntade på sina massörer. När massörerna kom så höll Niklas på att springa därifrån eftersom 10 män med mycket muskler och bar överkropp kom för att serva sina kunder. Massagen inleddes med att Niklas man duschade honom. Efter det blev han inledd i ett rum där han fick sin massage. Efter massagen blev han visad till en ångbastu som han fick dela med de nio lättklädda damerna. Efter ångbastu fick han en bodyscrub av sin massör. Efter bodyscruben fick Niklas och damerna sitta och ta det lugnt och avnjuta lite mer champagne och frukt innan det var dags för ansiktsbehandling. Hela behandlingen avslutades med att massören duschade Niklas igen och smörjde in honom med bodylotion.

 

Jag frågade vad Niklas massage kostat och Niklas svarade att man inte kan sätta ett pris på en Hollywoodfruupplevelse. Efter lite tjat så berättade han att ”upplevelsen” kostade honom 400 dollar. Helt plötsligt är det inte jag som står för resans dummaste köp. För tillfället så är jag väldigt nöjd över min ansiktsmask för 130 dollar.

 

Hela vägen tillbaka till lägenheten försökte Niklas intala mig att man inte kan sätta ett pris på den upplevelsen han haft. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag det var honom själv han försökte övertala och inte mig…